Året som gått..

Nu är det inte ens en halvtimme kvar av 2015. Året som går till min historia som det tuffaste hittills. Året började med att pappa försämrades kraftigt och i takt med att tiden gick blev han fortsatt allt sämre. Vi flyttade in i huset. Noah skolade in på förskolan. Mamma och pappa sålde huset. Morfar flyttade till dödens väntrum. De första tre månaderna av året gick jag som i en grå, tjock dimma. Och när sommaren närmade sig gick pappa bort. Men under denna period blev det väldigt tydligt vilka som är ens vänner och vilka som fallit bort. Mycket stöd och kärlek fick jag under pappas sjukdomstid och efter hans bortgång. 
 
Sommaren gick mest åt till att måla uthuset och färdigställa lägenheten som skulle hyras ut. I slutet av juli, när vi var i Norrtälje hos en god vän, började jag förstå att jag nog var gravid. Vi hade nyligen bestämt oss för att försöka bli gravida. Och ja, i början av april skulle Noah bli storebror. Det var en glädjefylld vändpunkt. Nedräkningen till vecka 12 började omgående och jag började till och med titta på en ny barnvagn. Några veckor senare började jag dessvärre blöda, vilket jag tydligen gjorde vid något tillfälle med Noah oxå blev jag påmind om. Försökte intala mig att allt stod rätt till eftersom jag inte hade ont men gjorde ultraljudskontroll för säkerhetskull. Det såg inte så lovande ut men de ville avvakta med att ge säkert besked. Men så en morgon vaknade jag tidigt av smärta..och missfallet var ett faktum några minuter senare. Ett par dagar i sängen blev det sen var jag på benen igen, känslomässigt omtumlad givetvis. Men vi har vår älskade Noah ♡ Och var lättad och tacksam över att min kropp åter igen fixade att ta hand om det hela utan medicinska hjälpmedel. 
 
Något som kändes värdefullt var att vi fick vara med som volontärer i ett akut skede när Kristinehamn tog emot 450 flyktingar. Man fick perspektiv på livet och en rejäl tankeställare. Skulle gärna ägna mig mer åt det om jag fick livspusslet att gå ihop lite bättre. 
 
Den sista "förlusten" för detta år får väl jobbet räknas som. Fast det var ju till viss del ett eget beslut. Efter att ha varit uthyrd till ekonomiavdelningen sedan april skulle jag i december behöva gå tillbaka till säljavdelningen pga minskade arbetsuppgifter. Det var något jag inte kunde tillåta mig själv att göra då det skulle innebära att jag skulle få gå till jobbet med ångesten sprutande ur öronen igen.
 
Så stora delar av mitt liv har förändrats under 2015. Trodde inte så mycket skulle kunna hända en på så kort tid. Men nu går vi ett nytt år till mötes. 2016. Då Noah fyller hela 3 fantastiska år och Dennis och jag går in på vårt 8:e år tillsammans. Saknaden av pappa är enorm och kommer så vara även om 2, 3 och 4 år. Men han är med i mina tankar så gott som hela tiden. Likaså alla som kämpar mot den fasansfulla cancern ♡
 
Året har trots mycket sorg handlat mycket om kärlek. Jag hoppas innerligt att 2016 blir ett år med minst lika mycket kärlek både för mig min familj och för alla runtomkring!
 
TACK alla som varit en del av detta år, hoppas ni följer med in i nästa!! 
 
Kärlek och kramar till er alla ♡